Dela bensinkostnader med vänner: så räknar du rätt även när sällskapet ändras
Fyra kompisar, en bil, en full tank för 72 € och två vägtullar. Att dela på fyra känns rättvist, ända tills någon påminner om att två av dem åkte hem med tåg.
6 min läsning
Bränslet och vägtullarna för en resa ni gör tillsammans delas mellan alla som satt i bilen, föraren inräknad. Du lägger ihop vad resan kostade, delar med antalet personer i bilen, och den som betalade vid pumpen får tillbaka de andras andelar. När alla åker hela sträckan är det inte svårare än så.
Diskussionerna börjar när det inte är så: någon hoppar på halvvägs, hemresan görs inte med samma personer, tanken fylldes kvällen före avfärd, eller bilen tillhör en av er och ingen vågar ta upp slitaget. Vart och ett av de här fallen har ett enkelt svar, förutsatt att ni väljer det innan ni åker.
Den här texten handlar om att dela kostnaderna för en gemensam resa mellan vänner, inte om betald samåkning eller skatteregler. De senare skiljer sig från land till land: om du skjutsar passagerare mot betalning, eller om du tänker deklarera dina körda mil, ta reda på vad som gäller i ditt land.
Så delar du bensinkostnaderna: grundregeln
Det som delas är vad resan kostade, och inget annat:
- bränslet som gick åt under resan, eller laddningen om det är en elbil;
- vägtullarna, där sådana finns;
- parkeringen, när den används av hela gruppen (mer om det längre ner).
Och det delas mellan alla som sitter i bilen. Föraren är en resenär som alla andra: körandet är ingen gratistjänst till passagerarna, men resan är inte gratis för föraren heller. Att lämna föraren utanför delningen är att låta de andra betala förarens resa; att låta föraren betala allt för att bilen är hens är det motsatta.
För att veta vad resan kostade är den säkraste metoden full tank till full tank: ni åker med full tank, fyller upp igen vid hemkomsten innan ni skiljs åt, och det som hamnar i tanken däremellan är precis vad resan drog. Ingen uppskattning, ingen förbrukningsberäkning: kvittona räknas.
Om resan är en del av en semester tillsammans är bensinen bara en rad i budgeten. Resten, boende, mat och handpenning, ordnar ni som vi beskriver i vår guide till semesterbudgeten med vänner.
Någon hoppar på halvvägs: dela upp resan i sträckor
Det är fallet som skapar mest irritation, eftersom en enkel delning här är uppenbart orättvis: den som hoppar på vid kilometer 150 av en sträcka på 300 ska inte betala för den första delen.
Regeln: dela upp resan i sträckor, en ny sträcka varje gång någon hoppar på eller av. Varje sträcka har sin kostnad, i proportion till sin längd, och den kostnaden delas mellan dem som satt i bilen just då. En vägtull hör till den sträcka där den betalades.
Samma regel gäller ditresan och hemresan: de är två sträckor som alla andra. Den som bara åker dit betalar bara för ditresan.
Alex har lagt ut 112 € och egen andel är 43,50 €: de andra är skyldiga Alex 68,50 €, fördelat på tre överföringar. När resan blandas med gruppens andra utgifter är det vars och ens saldo som räknas, inte varje utgift för sig: vem är skyldig vem hur mycket förklarar hur du räknar ut det utan att mångdubbla antalet överföringar.
Tanken som fylldes före avfärd, eller vid hemkomsten
Full tank till full tank löser nästan allt, men man åker inte alltid med full tank, och man kör inte alltid förbi macken på vägen hem.
- Tanken fylldes kvällen före avfärd. Om den fyllde tanken inför avfärden är det ingen utgift för resan, det är startlinjen. Det som delas är det som hälls i tanken därefter.
- Ni tankade flera gånger på vägen. Alla tankningar räknas: lagda till tanken vid hemkomsten blir de exakt vad resan drog, oavsett vem som betalade vilken.
- Ingen tankade vid hemkomsten. Bilen kommer tillbaka med mindre bensin än vid avfärden, och det är ägaren som får betala mellanskillnaden senare. Uppskatta den innan ni skiljs åt: körd sträcka, gånger den genomsnittsförbrukning bilen visar, gånger literpriset ni betalade på vägen. Lägg in beloppet i uträkningen som en utgift för ägaren.
Några euro hit eller dit i en uppskattning är inte värt en diskussion. Enas om en siffra, skriv upp den, och återkom inte till den.
Vägtullar och parkering
Vägtullen följer resan: den delas mellan dem som satt i bilen när den betalades, precis som bensinen på samma sträcka.
Parkeringen beror på vad den används till:
- parkeringen vid hyresboendet eller hotellet under vistelsen används av alla som kom med bilen: den delas mellan dem;
- parkeringen under en utflykt ni gör tillsammans delas mellan dem som var med på utflykten;
- parkeringen som en enda person tar för ett eget ärende betalar den personen själv.
Bilen tillhör en av er
Det är frågan ingen ställer, och den är befogad: en bil som rullar slits. Däck, oljebyte, service, andrahandsvärde, allt tickar på för varje kilometer, och det är ägaren som betalar.
Det finns inget enda rätt svar, det finns flera hederliga alternativ. Välj ett av dem innan ni åker:
- Ni delar bara på bensin och vägtullar. Det är det vanligaste bland vänner för en enstaka resa: ägaren tar slitaget, de andra accepterar att vara beroende av bilen och av ägarens tider.
- Ägaren betalar ingen egen andel av bensinen, eller bara en del av den. Passagerarna delar bränslet mellan sig. Det är ett enkelt sätt att erkänna slitaget utan att sätta en siffra på det, och det väger tyngre när passagerarna är få.
- En fast summa, bestämd tillsammans före avfärd, som läggs in i uträkningen som en utgift för ägaren. Det är det tydligaste alternativet, och också det som tvingar er att sätta en siffra på en väntjänst: vissa grupper vill ha det så, andra inte.
Det som inte fungerar är att inte säga något vid avfärden och sedan ta upp slitaget sista kvällen. Samma fråga, ställd i förväg, går igenom utan problem; ställd efteråt liknar den en faktura.
Med Kotisso
Kotisso räknar varken ut sträckan eller förbrukningen. Appen kopplas inte till någon karta eller bank, och den flyttar inga pengar. Det den håller reda på är uträkningen: vem som betalade vad, åt vem, och vem som är skyldig hur mycket till slut.
För en resa blir det så här:
- en utgift per tankning, registrerad av den som betalade, med dem som satt i bilen som deltagare. Är det samma personer från start till mål räcker lika delning;
- när sällskapet har ändrats mellan två tankningar, fördelning i exakta belopp: du fyller i var och ens andel, uträknad per sträcka som i exemplet (28,50 € för Alex, 22,50 € för Nora, 10,50 € för Sam och 10,50 € för Tom, på tanken för 72 €). Så länge andelarna inte summerar till totalen sparas inte utgiften, och differensen visas;
- fördelning i andelar, om ni har valt en nyckel: till exempel två andelar per passagerare och en för bilens ägare;
- varje vägtull eller parkering som en egen utgift, med bara de berörda personerna;
- fotot på kvittot, kopplat till utgiften för de sällsynta gånger då någon vill kontrollera. Det fungerar som bevis, det fyller inte i utgiften åt dig.
Uträkningen är gratis i sin helhet, export inräknad. När resan är slut ser var och en sitt saldo och listan över de överföringar som ställer alla på noll.
Frågor som återkommer
Ska föraren betala sin andel av bensinen? Ja, som utgångspunkt: föraren gör resan precis som de andra. Om föraren också äger bilen kan gruppen besluta att befria föraren från hela eller delar av andelen för att ta hänsyn till slitaget. Det är ett val, inte en regel.
Ska man dela per kilometer eller per person? Båda på en gång: kilometrarna ger kostnaden för varje sträcka, antalet personer i bilen ger delningen av den sträckan. Att fördela totalen i proportion till hur många kilometer var och en åkte ger ett annat resultat, och det är fel: på en given sträcka drar bilen lika mycket med två personer i bilen som med fyra.
Och om ingen tankade vid hemkomsten? Uppskatta vad som gick åt med hjälp av sträckan, förbrukningen bilen visar och literpriset, och enas sedan om den siffran innan ni skiljs åt.
Vad ändras med en elbil? Inget i princip: en laddning som betalas på vägen delas som en tankning. En laddning hemma hos ägaren hamnar på ägarens elräkning: uppskatta den på samma sätt, med förbrukningen bilen visar och priset på ägarens el.